Usch och tvi och fy och örk...

Det är ju katastrofalt längesen min soppa fick en uppdatering och tyvärr lär fallet inte vara så nu heller...jag lägger numera all min ammunition på min nya blogg, men kommer självfallet att återvända till min skyddsling så fort jag känner mig laddad igen. Bastarden finns på meusmemoria.blogspot.com och är inte så upplyftande, men välgörande på sitt sätt. Peace out, för ett tag i alla fall...E with lots of XXXXXX

Tänk att en centimeter kan förlama en så...

Jurassic 5

Jag har sett att Jurassic 5 ska komma till Sverige (och Danmark?). Jag vill, jag vill, jag vill....inte gå ensam och se dom. Who's with me? I need some help from the Maestro, please. :)

Latheten - en väldigt nära vän tyvärr

Jaha, ny vecka nya saker att göra, om man orkar dvs. För några år sen så fick jag en bok om mitt stjärntecken, av en vän. Nyfiken som man är kastade jag mig huvudstupa över denna för att utröna hur jag EGENTLIGEN ska agera...:P Vissa av karaktärsdragen var föga förvånade, jag vet om att jag vill ha det fint omkring mig, jag vet om att jag vill ha det rättvist och jämställt på alla plan för annars blir det obalans i vågskålarna och jag vet om att jag kan vara rätt så envis. En nyhet var dock min mindre positiva tendens till lathet och jag som i alla år gått omkring och trott att jag var en sån där aktiv hurtbulle och inte alls den säckiga soffpotatisen som boken tillkännagav. Sorgligt, men sant! Fast besluten om att ändra på detta besked så gav jag mig i kast med ett flertal extra aktiviteter som innebar att jag numera (nästan) kan stoltsera med att ha provat på en sport/aktivitet per alfabet-bokstav...men blir man mindre lat för att man aktiverar sig??? Eller kan det vara så att boken hade rätt??? Att jag tyvärr är dömd till ett liv med påtvingade fritidssysslor och allehanda vardagsbestyr enkom för att jag, banne mig!, ska bevisa att jag inte är en lat jävel. Hehehe, någon som vill hänga med mig på en parkbänk? ;)

Ett långt försenat inlägg

Det är ju inte klokt vad längesen det var som jag uppdaterade min kära lilla internetplats, men nu är det dags. Man kan inte helt gå ner sig i elände så nu gör jag en 180-graders vändning och kör på för fullt. ;)

Vad har hänt egentligen....hmmmm.....förutom min jobbiga stund så mår jag rätt så bra eller faktiskt riktigt bra. I tisdags drog Röda Korset-projektet igång och det är fantastiskt. Barnen som jag träffade var så fulla av liv att man kan inte göra något annat än att känna sig så glad över att man får vara med och hänga med kidsen. De är mellan 10-12 år och helt underbara, fast stundtals lite stökiga. Vi gjorde kollage och en liten kille täckte hela hans med bilar. Sen kom han fram till mig och frågade om jag visste vem som var chef över alla bilarna. Öööhhh, näää? Då vände han på kollaget och där var en stor bild av en apa med solglasögon. Hahahahahaha, helt oslagbart!

Så trött

Jag orkar inte riktigt med allt just nu...

Jag ställer nu om till SD-Elina and let the "I can't believe it's not butter" begin. :p Länge har det kastats onda ögat på någon som råkar nämna en tillstymmelse av positiv självkänsla i form av; "jag tycker att jag är rätt bra på..." etc. Utrustad med regnrock (utifall det skulle hagla ney-sayers... :P) så kastar jag mig nu ut i ovädret, vanligen benämnt datingvärlden. En sammanfattning av mig: - väldigt charmig, hör ständigt hur härlig jag är och jag kan därför inte förstå att jag fortfarande är singel. Det går liksom inte ihop. ;)- på tok för snackig stundtals, men jag vet om det, försöker tänka på det, "tänk innan du snackar", mycket viktigt! Fast faaan, how am I kiddin'? JAG kan inte hålla det...- söt, jodå jag ÄR söt! Det är en del som tycker det. Kanske inte alla, men screw them. ;) - självständig i överkant, då var det sagt. Jag gillar att ta hand om mig själv, faller sällan/aldrig för hela "lilla-gumman-tjafset" OM det är upplagt på ett uppenbart undertryckande sätt. Shiit, mannen, jag har väl klarat mig hela livet utan dig! :p (fast det hade varit jättetrevligt om du hör av dig ändå...)- humoristisk i mängder, kanske bara jag som anser det men jösses, each's own! Jag rockar på. - musikextremist, hmmm finns dom? Vill alltid ha specialanpassad musik för dagens situationer. Det är därför jag får andningssvårigheter vid oförutsedda händelser. Jag har kanske ingen lämplig spellista på lut...- avslappnad, en trogen anhängare till "det löser sig"-filosofin. Har till och med knäckt, "hade jag varit mer avslappnad, så hade jag varit död". Då kan man chilla! Nää, nu måste jag aktiveras.

Vad är det XX som kan hända?

Man tror aldrig att det ska hända en något, att man är oövervinnerlig. När man sen drabbas av något livsomvälvande så kan man inte förstå det, det kunde ju inte hända. Hur hanterar man något sådant? Jag gillar inte att dela med mig av detta och kommer heller inte att göra det, förutom med de allra närmsta personerna i mitt liv. Jag vet inte vad som händer efter detta och antagligen så fortsätter allt precis som det var. Livet kommer fortfarande gå sin gilla gång, jorden kommer fortfarande att snurra, fåglarna kommer säkerligen fortfarande sjunga, och jag bara andas...

Dagens bästa nyheter!

I dessa dagar har jag kännt mig lite nere och har inte tyckt att särskilt mycket är särskilt roligt, men idag har jag dock fått några glada nyheter. Jag har blivit en av ledarna till Röda Korsets frivilligverksamhet på Mosippan. Detta område ligger en bit utanför Malmö, ute i ingenstans, utan någon gatubelysning, utan några affärer, utan någonting. Där har familjer med bl.a. ekonomiska problem placerats och det är de som befinner sig långt ner på samhällsskalan. Självfallet är det därmed också dessa personer som behöver mest hjälp, men som verkar få minst.

Det var Sara, min f.d. (buhu) arbetskamrat som berättade om att hon, sen ett år tillbaka, är en av ledarna i detta projekt och det verkade så fantastiskt att jag kände att det var något jag definitivt ville vara en del av. Och nu ska det bli av!!! Jag kommer att vara med i 10-12 årsgruppen och tycker att det ska bli så roligt att hänga med kidsen. Det är när man tänker på dessa familjer som man inser att man har det löjligt bra egentligen, och inte det minsta att klaga över. Synd bara att det glöms bort så ofta...Nu ska jag därför rycka upp mig och se på hur totalt överpriviligerad man är, om man jämför med andra som har det sämre ställt. Nu har jag helt plötsligt ingen anledning till att vara så nere, eftersom jag har så mycket som berikar mitt liv och nu mår jag därför lite bättre...

En fortsatt singelhjälp...

Jag har nu stängt ner min sida på Match.com, tröttnade rätt så rejält och funderingar går till att göra detsamma med Spray...får se vad den inre gurun säger till mig...hursomhelst eftersom jag har smärre svårigheter med att skiljas från mina alster så lägger jag nu ut den till allmän beskådning. Kanske den kan hjälpa någon...?

Allmänt:
När man börjar ge ens bästa vänner onda ögat för de råkat? hitta sin finaste person, så är det definitivt dags att göra något åt det...leta leta leta...Har aldrig sett mig som en person som inte skulle kunna hitta en av mina 1000 (en kvot som jag högst vetenskapligt räknat ut är MIN människogrupp av "rätta personer") :P Men för tillfället twistar livet på snabbare än vad jag hinner med så, tidsrationalist som man är, lägger jag mina kort på detta forum.

Utseende:
Skulle ljuga om jag sa att jag inte är intresserad av utseende, kanske inte nödvändigtvis HUR folk ser ut, men främst hur FOLK ser ut...(hmmm, någon som följer med???) Jaja, anser mig framförallt vara charmig, generös, tämligen rolig, ganska så jättesöt, har en klockren tendens att vara ganska så hård men det är vanligtvis befogat och en hel massa annat...Kommer inte ens kommentera träning då det är något som ALLA vill göra till sin grej och något som jag, utan vidare, outsourcat om möjligheten givits...

Letar efter:
Usch, måste krävas värsta macheten för att hugga sig igenom alla klichéer som kan skrivas här...nöjer mig med att hitta en medmänniska som får mig att skratta så mycket så att man får ont i magen, charma alla mina vänner (och mig) och inte har några som helst problem att ta spontansemester när det krävs samt såklart! pressa mig till beslut då ambivalensen tar övertaget. En sån person måste ju självfallet inrymmas i mina 1000 personer. ;)

Vad jag vill...

Jag vill kunna sitta uppe hela natten med en underbar person.
Jag vill känna att jag inte behöver säga någonting utan bara stirra på någon i timmar.
Jag vill prata så mycket så att man själv blir trött i huvudet, om allt och om inget.
Jag vill skratta så mycket att det värker i ansiktet.
Jag vill aldrig ångra något jag har gjort eller inte gjort.
Jag vill leva precis så som jag tycker att man ska leva, till fullo.
Jag vill tycka att det stundtals är hopplöst, fantastiskt, förtvivlat, nästintill perfekt.
Jag vill lära mig allt som är värt att veta, och även det som inte spelar någon roll.
Jag vill bli så kär som jag sett mina vänner bli och leva med det beslutet hela mitt liv.
Jag vill göra bort mig så mycket så jag aldrig tror att jag kan återhämta mig.
Jag vill åldras såsom så många gjort innan mig.
Jag vill föda barn med den jag älskar.
Jag vill älska den, för mig, vackraste personen.
Jag vill roa mängder av människor.
Jag vill hoppa fallskärm.
Jag vill utsätta mig för att bli så sårad att tårarna aldrig slutar.
Jag vill springa tills benen inte längre bär mig.
Jag vill dö på ett fridfullt sätt.
Jag vill sova tills jag vaknar.
Jag vill vara vaken tills jag somnar.
Jag vill sitta uppe och se solnedgången.
Jag vill se soluppgången när jag sitter uppe.
Jag vill uppfinna en onödig konstruktion.
Jag vill skriva en helt absurd sång.
Jag vill sjunga min absurda sång.
Jag vill gifta mig.
Jag vill kunna busvissla.
Jag vill se varje sport man kan se i verkligheten.
Jag vill ge ut en bok.
Jag vill måla en färgglad tavla.
Jag vill köra gokart.
Jag vill inte längre vara arbetslös.
Jag vill spela backgammon.
Jag vill smeta tårta i någons ansikte.
Jag vill spendera natten på ett varuhus.
Jag vill köpa diamantörhängen.
Jag vill åka helikopter.
Jag vill besöka alla världens länder.
Jag vill hjälpa människor som behöver hjälp.
Jag vill, jag vill, jag vill....inte bli tjatig...