Valborg i antågande och så går ju knugen och fyller år....

Jaha, valborg ja...det är imorgon det...och jag slänger en blick ut genom fönstret och konstaterar att det omöjligt!! kan vara valborg imorgon. Det regnar ju!!!! Man kan väl inte fira vår monark i regnet heller (även om jag har en sneaking suspiscion att han beställt solsken över hans kalas..) Jag antar att man kan göra det när man har namn med ordningsnummer....eller....??? Hursomhelst, för att återgå till valborg så börjar jag känna mig oerhört oladdad inför detta evenemang. Vadå, sitta i en park i regnet och dricka alldeles för mycket och sen ta en promenad dagen efter bara för att konstatera att de där jävla studenterna, ännu ett år, förstört Stadsparken...Detta är högst upprörande för en f d trädkramare (numera brukar jag bara skaka kvist med dom ;)

Men jag antar att man måste ta tillfället i akt och göra bort sig en sista gång innan man lämnar studentlivet bakom sig. Detta såklart förutsatt att jag tar mina rest-tentor som på något oförklarbart sätt bara blir fler och fler...hmmm...märkligt.
Ojojojoj sätt på bilbältet, it's gonna be a bumby ride!

Internet dating på hög nivå!

Jaha, för tre veckor sen så var det så dags för mig. Efter att blivit utsatt för ett oerhört säljande argument, "man träffar en massa människor", så var det ju helt omöjligt för mig att stå emot denna frestelse...jag menar....man träffar inte bara en människa...utan flera!! pluralis....jösses vad spännande....och detta över nätet....det är ju inte klokt.....!!!

Sagt som gjort, jag regga mig och började sälja mig själv på ett högst professionellt sätt, genom min t-shirt! Den fina fina t-shirten som stått vid min sida ett tag nu, (inte bokstavligt talat alltså, det verkar ju som att jag aldrig tvättat godbiten) men hursomhelst, jag la ut mig helt enkelt. Med allt vad det innebär och jag lutade mig tillbaka för att invänta kärleken. Shit vad smidigt! Mycket mindre jobb än att gå ut och försöka fläska till någon kille. Tog ca 10 min. innan de första "singlarna" droppade in. Det funkar ju, och då hade jag inte ens postat en bild, tänk vilken anstormning man kunde vänta sig efter man gjort det då..... ;)

Men nyhetens behag, lägger sig som bekant efter några dagar (eller ja kanske i mitt fall veckor)...eftersom jag upptäckte att personer som varit med i gamet länge, har byggt upp bilden av någon über-kvinna som är snygg, intelligent, smal, charmig, rolig, initiativrik, generös, modemedveten, kulturell, resglad och såklart kan laga mat (och även diska efteråt.....) När man då väl drar sig iväg på dessa dater så slänger jag ut frågan med handuppräckning; Hur många tror ni uppfyller dessa krav i verkligheten?? Det var ju värst vad tomt av händer det är.........suck.....jag håller er uppdaterade....

Soppans tillkomst

Hur tusan hamnade jag här? Har jag så himla mycket att säga? Jaa, det har jag väl. Tror jag att folk är intresserade av att läsa mitt dravel? Nää, antagligen inte, jag gör det för mig själv.....? Kommer jag revolutionera blogg-världen? Troligtvis... fast kommer jag bli kändis nu? Vilka svåra frågor... Vill jag verkligen bli kändis? Men jag trivs ju bra med att vara en nobody. Tycker folk ens om kändisar? Jag gillar ju att vara omtyckt. Ska jag kanske skita i det direkt? Åhhh nu blir jag så trött på mig själv, jag startade ju precis bloggen... Men varför? Ja, vilken soppa!