T-shirtsstoryn

Jaha, på allmän begäran har jag nu gett efter för grupptrycket och utelämnar mig totalt i min presentation på Spray Date....

Jag har en väldigt trevlig t-shirt som alltid får mig att skratta. Jag bara älskar den tröjan, seriöst vem hade inte gjort det?! Den är grå med ett orange bildäck och text som lyder; Big Daddy's Tires, New or Used, We'll Mount Anything! Klassiskt, eller hur? Jag köpte den i en sunkig liten affär någonstans i Bangkok och nu är den nästan min bästa vän.

Nä, där överdrev jag...hursomhelst är den fin. Man måste dock passa sig när man sätter på sig detta mästerverk. Jag bodde i Mississippi i ett halvår och i Bibelbältet uppskattas icke suggestiva tröjor. Jag fick sitta inne med min tröja och stundtals, när jag kände mig extra tuff, så tog jag på den under någon annan tröja och lämnade huset. Busigt! Varför har jag då dragit igång hela denna Erlend Loe stilen?? 1) varför inte? 2) du får inte riktigt grepp om mig, men är spänd på att veta mer! 3) tröjan är jag.
Nä, nu blev det riktigt tokigt, men denna tröjan är faktiskt precis som mig. Man kan ta med mig var som helst och jag gör allt vad jag kan för att roa och inspirera till nya samtalsämnen. Jag kanske inte alltid gör så bra ifrån mig , men herregud!!! jag är ju bara en t-shirt. Fast, när man väl sett den lilla godbiten så vill man aldrig släppa den....

Jaha, kanske någon mer lista för det är ju så himla trevligt!

Bästa tv-serier, top 5 (ej tecknade, de har ju en egen kategori...)
1) The Office (brittiska, kan inte få nog av den där Brent Master General)
2) The Office (amerikanska, ja, men den var ju given!!!)
3) Seinfeld (perhaps the dingo took your baby?)
4) Kath and Kim (härlig australiensisk serie, Listen to meeeeee!)
5) Bottom är ju en gammal klassiker.

Done and Done!

Shiiiiiit vem visste att jag var så här hård???

Jaha, där skrämde jag nästan mig själv. Har alltid trott att jag var den-där-skönt-avslappnade-det löser-sig-tjejen och det är jag nog också, men stundtals dyker tydligen mitt bad-ass alter-ego fram och jag låter det ske! Klockrent exempel under veckan då jag svettats över ett grupparbete som gått lite smått segt framåt, men då min motivationsnivå nått nya bottennoteringar så har jag inte brytt mig så mycket. Måste låta rookiesen komma till skott lite också. Men allteftersom den döda linjen kommer närmre och närmre tvingar min diktatorhalva sig fram och börjar kommendera och jösses vilka ordrar. "Styra med hela handen" är ingenting i jämförelse, det är nog för att jag ska ligga sömnlös och fundera vad var det som gick snett egentligen..."var jag inte älskad som barn?" "skulle jag inte ha druckit den där sista ölen förra helgen?" eller kanske jag helt enkelt "njuter av att köra med folk i värsta dominatrix-stil?" (stryk det där sista, kan få många oönskade förslag...) Att jag kläcker ur mig (som en grym rapphöna...hihihi Vinslöööööv) "det har kan jag inte stå för" "jag har inte tid att ta hand om ditt arbete också" "säger jag till dig att göra något så gör du det"....huuuuu nu kommer den där känslan tillbaka igen, men jag har ju ingen att köra med...undras vad som krävs för att bli s&m-dam nuförtiden??? :P

Folkfest och människokaos

Lundakarnevalen, det var det det! Hmmm, funderar på ord som bäst beskriver upplevelsen; organisatoriskt helvete, hetsdrickande, livsfarliga ungdomsgäng, lervälling, Svenska Akademien, pancake, fantastiskt. Jag måste erkänna att jag hade fel, men bara för att jag hade rätt. Jag hörde en gång att det är svårare att säga att "jag har fel" än att "du har rätt", men vad gäller karnevalen 2006 så är både tillämpbara och det känns inte ett dugg jobbigt att erkänna. Hoppsan hoppsan, stor chans till självutvecklande! + till mig!!! Dagarna innan karnevalen trodde jag att jag skulle kunna gömma mig i garderoben under helgen för att sen "återuppstå" färsk som en prästkrage på måndagsmorgonen, men jag lyckades inte. Jag hade ju trots allt anmält mig till eländet och principfast som man är, så ställde man upp. Gick plikttroget upp klockan 4.20 på lördagsmorgonen för att dra iväg till AF-Borgen och måla ner några intet ont anande karnevalister. (Jag behövde ju inte erkänna för dom att jag ALDRIG sminkat någon förrut, då jag kände att jag hade bättre saker för mig när det var dags för skuggläggning 101 eller varför inte apmålning, fortsättningskursen...) Jag var inställd på en katastrof, men till min förvåning så visade det sig att jag (banne mig) var en naturbegåvning. Jag målade djävular, gamla damer, ja till och med Horace Engdahl. Ojojoj, får mig att fundera om jag kanske valt fel karriärsinriktning...*funderar vidare*

Inte ett ljud omöjligt....

Jag trodde länge att det inte kan finnas något ställe som man inte hör ett enda ljud. Hur ofta upplever man TOTAL tystnad??? Även om man anser att det är tyst så är det verkligen aldrig det, surr, bzzz, grrr, pling omger ens person i tid och otid. MEN jag har verkligen upplevt total tystnad och detta skedde utomhus!!! Det var på Kullaberg då jag och min dåvarande kille tog beslutet att nu jävlar skulle Nimis och Arx ses innan det var försent (yeah right, de kommer för tusan att stå där för alltid....Vilks vilken jäkla rättshaverist!...) Hursomhelst, på vägen dit slog vi oss ner på någon sten och kollade ut på havet...och det var helt tyst. Har aldrig upplevt det innan och lär antagligen aldrig göra det igen...det var, utan tvekan, ett av de bästa ögonblicken någonsin. Att inte höra någon fågel, ingen bris, inget havsbrus, ingenting, bara tystnad...För ett ögonblick fick jag för mig att jag hade tryckt på naturens "mute"-knapp och kände mig duktigt allsmäktig....hehe...i förlängningen fick man därmed även hybris och förförde (såklart) min man...tyst...(är man allsmäktig så blir man inte heller gravid om man inte vill det.... :P) Men det är en helt annan historia....Jaha, vad har vi lärt oss av detta??? Natursex, två tummar upp...samt total tystnad är en lyx som är få förunnat. Jag önskar bara att fler skulle få uppleva det, för min chans är nog redan förbrukad.

En SÅN dag....

Idag är det en SÅN dag, inte är särskilt roligt, vädret är inte särskilt fint, ingen ringer för att hitta på något särskilt och jag är känner mig inte särskilt.....??? Lägenheten som jag hittat, med visning på söndag, kommer jag säkert inte att få, tentorna som jag har efter mig i augusti kommer jag säkert inte att ta, jag kommer säkert inte ha hittat min man innan utgången av maj (som var målet...) och jag kommer säkert inte att droppa de där kilona jag vill för att vara redo för beach 2006. Problem, problem, problem...är vanligtvis en väldigt positiv person, men alla har ju sina svackor...hur kommer man ur ett sånt här träsk??? Kallar man på hjälp så att närmaste stackare får lägga sig pladask och kasta rep till mig, såsom isvaksräddningar...rycker man upp sig allena och går ut med attityden att jag är banne mig bättre än alla andra och är inte rädd för att visa det...eller ska jag helt enkelt göra som jag brukar....dra på spellistan "träsklåtar" på Shorty (min ipod) och bara hålla mig kvar så länge det behövs....det får det nog bli....BRA BESLUT!!! är redan på god väg att bli bättre

Lägenhetsbekymmer

Jag bor för tillfället på korridor med 11 killar. Det är intressant, spännande och stundtals även ansträngande. Men med mitt översociala, på gränsen till borderline, beteende så är det en finfin lösning. Jag tog beslutet att flytta hit då jag kom tillbaka till Sverige, efter ungefär ett års resande och jobbande och fann att mina boendekrav hade nått rock bottom...Jag kände i stort sett att jag kunde bo var som helst, med vem som helst och hur som helst. Lägger man ihop dessa komponenter så hamnar man där jag sitter just nu. I ett korridorsrum i Lund på korridoren som Gud glömde (könsfördelningsmässigt). Men alla goda ting tar ju slut förr eller senare och i mitt fall, inträffar detta i augusti. Då kommer jag officiellt vara hemlös (på ett icke-Aluma-säljande vis...) men ändå. Jag har därmed börjat snegla mot att köpa en lya! Det är Malmö som lockar, då många vänner och diverse bekanta drar sig dit för att bygga bo. Så varför inte jag?

Topp 5 orsaker till att köpa lya
1) Mitt oerhörda kontrollbehov blir tillfredställt då jag känner att jag, banne mig, kan måla köksluckorna i orange med stora svarta bokstäver lydande; Kitchen Witch eller varför inte; Cooker Looker? Hmm ska fundera på det....
2) "Jag betalar ju till mig själv", detta klassiska argument som varenda bostadsrättsbetalare rättfärdigar sitt miljonspenderande med...
3) Hmm nu blev det knivigt värre
4) Jätteknivigt
5) Knivigare än kniven

Att jag inte ens har fantasi nog att dra till med ytterligare 3 argument kan ju bara betyda två saker; att jag inte behöver fler orsaker eller att jag signar upp mig på ännu en termin i Lund för att nyttja fördelarna som piss-fattig student. Jösses, vad klurigt...

"Ut genom fönstret-intresse"

Varför gör jag alltid så här??? Jag är ju helt värdelös, jag kastar mig hals över huvud in i dessa aktiviteter allt från boxning till simning till gitarrspelande till målning till yoga till salsa till ridning (som dock varade länge! pluspoäng till mig) till dykning (fortfarande stort intresse, fortfarande för kalla svenska vatten...) till jag vet inte vad vanlig träning. Jag har länge gått runt med självbilden att jag är en sån bestämd person som gör vad hon vill och har hon väl bestämt sig för något, ja då jävlar då vill man inte stå i vägen. MEN, jag håller fast vid aktiviteten i ibland några veckor, ibland några månader och stundtals även hör och häpna; några år!!! Det som dock är att vänta, och detta gäller undantagslöst!, är att jag för eller senare lägger ner projektet...Dålig karaktär? Troligtvis Lathet? Definitivt Genidrag? Tja, varför inte, jag hittar ju hela tiden på nya saker att göra istället, men att komma till avslut är en av mina svagheter. Ska nog börja jobba på det direkt. Nu måste jag nog börja plugga dock, om jag ska hinna läsa de 400 sidorna på 4,5 timme, fast jag orkar inte riktigt...kanske ska gå ut och sola istället..hmm bra plan, Elina!!! :P

Fler loggar ut och solar sig...

Våren har nog banne mig kommit! Det är ju för det första; inte klokt och för det andra; inte bra??? Utifrån mitt internetdating håll så innebär ju detta att INGEN kommer att vara ute och surfa efter the big lööööööve och var lämnar det mig??? Antagligen sitter min framtida man numera och sippar öl på någon jävla parkbänk i solskenet (eller kanske inte, det var ju en klockren alkisvarning på den ;)
men svenskarna är ju så kåta på lite ljus och grill så här års att kläderna flyger av och man konstant omringas av flintastekdofter och hemmasnickrade recept på "Cillas bästa bakelse med sommarbär"....suck. Men detta gäller såklart inte alla!!! Nänä, VISSA måste fortfarande sitta och trycka in "onödig?" kunskap om koncernredovisningar och normalfördelningar....som antagligen kommer användas FLITIGT under åren som kommer....yeah right!!! En glad nyhet är dock att jag med hjälp av systerns pojkvän äntligen hittat den där låten som man alltid säger är så bra, men som man såklart inte har den blekaste susningen om vem som sjunger...Jag kan därmed avslöja..taaadaaa det är ju Phoenix - If I ever feel better!!! Hmmm, tror bestämt att humöret börjar vända lite....*tumme upp och fet-le*

Sköna maj välkommen!

Direkt hemkommen från ännu en stund i solen, lyssnandes till Lunds studentkör klämma i rejält till "kom liljor och akvileja....lalalala...mmm vackert. De sedvanliga heliumballongerna som råkar glida ur handen på diverse gråtandes unge och resultera i en väldans dramaturisk effekt och därmed (självfallet) BRA TV!!! Jag och mina vänner stod beredda med V-tecknat om kameran skulle glida förbi vår del av publiken, men icke. Man förblir ett obekant ansikte i dagens Sverige. Skönt, vet inte om jag klarat av alla intervjuer, en sån här stressig vecka som jag har framför mig...En annan sak som jag finner synnerligen fascinerande är att det nästintill kvittar hur pissigt vädret varit dagarna innan och även timmen innan sångerna ska dra igång, solen lyckas ändå ALLTID med att tränga ner och lysa på varje students nylle. Ahhh första dosen endofiner har frigjorts. Give me more!!!