Skrutten eller Skrabben på stranden...

Jag gillar inte stranden. Eller jooo, det gör jag ju. (man kan väl för tusan inte ERKÄNNA att man inte gillar stranden...det är som att säga att man föredrar när det regnar...huuuuuuu) Men mitt problem med svenska stränder är att jag inte tycker om att förstå vad andra runt omkring mig säger. Detta är dock ej applicerbart på engelsktalande stränder...Huh??? Engelsktalande stränder, jaja ni fattar. Man måste ju tänka till lite extra då. Hursomhelst, jag med min milda koncentrationsåkomma blir självfallet bara ännu mer stressad då man måste sålla bland ungdomsgängets kicker-snack eller barnfamiljens babyprat med medföljande skrik och blöjbyten. En och annan parasoll som, efter några timmar, strategiskt skymmer ens solfång och bildar ett perfekt P på magen är ju också en klassiker icke att förglömma...öööhhh det är ju bara bekymmer, vilket jag är SÄKER på att den upplysta läsaren numera också inser.

Nää, jag vill ha en enskild strand där man i sitt stilla sinne kan chilla "like the rest of them", fast gärna någon som ligger bredvid och stundtals väcker en ur dvalan med en hel del otänksamt (nytt ord?) blajande...sånt är SCHYSST! Peace out under solen. /E